Då Anne-Marie Cronström avled till följd av Estoniakatastrofen år 1994 ville hennes make Nils-Gustav hedra hennes minne genom att donera till de forskningsområden hon brann för. Idag delar Stiftelsen för Åbo Akademi ut stipendier åt studerande inom områdena estlandssvenska dialekter, finlandssvenska landsmål, nordisk skönlitteratur och bildkonst.
Nils-Gustav Cronström (1921–2006) mottog i september 1994 det tragiska beskedet om att hans fru Anne-Marie Cronström f. Nelin (1923–1994), hade avlidit i Estoniakatastrofen. De följande åren gjorde han betydelsefulla donationer i hustruns namn, för att på lång sikt hedra hennes minne.
Filosofie kandidat Anne-Marie Cronström var hemma från Vasa, men bodde och arbetade i Uppsala stora delar av sitt liv. Merparten av karriären utspelade sig på dialektavdelningen på Språk- och Folkminnesinstitutet i Uppsala, där hon specialiserade sig på svenska dialekter och de estlandssvenska samlingarna. Anne-Marie Cronström arbetade bl.a. med att sammanställa en omfattande estlandssvensk ordbok.
Varken Nils-Gustav eller Anne-Marie Cronström hade några närmare släktingar i livet, så efter fruns bortgång vände sig maken till andra aktörer som kunde förvalta familjens arv. Nils-Gustav Cronström donerade en del av hustruns materiella tillgångar till hennes hemort Vasa stad, medan Stiftelsen för Åbo Akademi mottog en summa på omkring 985 000 euro. År 2002 stod Anne-Marie Cronströms minnesfond färdig.
Idag lever Anne-Marie Cronströms minne vidare genom årligen utdelade stipendier åt forskarstuderande på doktorandnivå vid Åbo Akademi. Fondens disponibla avkastning delas ut som ett eller flera stipendier inom de vetenskapsområden Anne-Marie Cronström själv brann för: estlandssvenska dialekter, finlandssvenska landsmål med företräde för österbottniska dialekter, nordisk skönlitteratur och bildkonst.
